Svensk stenindustri
Sveriges Stenindustriförbund, Sten, är stenindustrins branschorganisation. Medlemmarna är företag i alla led, från brytning till försäljning och montering av naturstensprodukter. Även konsulter och leverantörer kan vara medlemmar. Den gemensamma nämnaren är materialet natursten.
Naturstenslogotypen visar att det är ”En produkt tillverkad av natursten tagen som ett helt stycke från ett helt block ur berggrunden.” Sten:s medlemmar använder symbolen ”Natursten” som garanterar äkthet och kompetens.
Symbolen har skapats inom den europeiska paraplyorganisationen EUROROC, och finns spridd över hela Europa. Endast medlemmar i branschorganisationen får använda den.
Sveriges Stenindustriförbund bildades år 1938 och är en sammanslutning av företag inom naturstensbranschen. Förbundet bedriver bland annat forskning och information om lämplig användning av natursten. Syftet är…
- att främja en rationell utveckling av svensk stenindustri.
- att verka för yrkets höjande i tekniskt och affärsmässigt avseende.
- att motverka osund konkurrens.
- att verka för att god affärsetik som upprätthålls av medlemmarna.
Medlemmarna representerar hela kedjan, från brytning via förädling till montering. Här ingår också importörer av sten och leverantörer av utrustning till branschen.
Bland produkterna kan nämnas byggnadssten för användning inomhus till trappor, golv, inredningar, etc eller för användning utomhus till exempelvis fasadbeklädnader. Andra produkter är sten till utemiljö för markbeläggningar, trappor, murar etc. Natursten till gravvårdar och skulpturer är ytterligare produktområden inom branschen.
En viktig del i Sveriges Stenindustriförbunds verksamhet är information om natursten och dess ändamålsenliga användning. Kanaler för sådan information är bland annat hemsidan, tidningen STEN och Stenhandboken.
Sveriges Stenindustriförbunds nya färdplan för en fossilfri industri utmanar den nationella där 2045 är slutmålet.
– Vår bransch ska vara fossilfri 2029. Redan i dag lämnar natursten marginella avtryck
jämfört med konkurrerande material, som exempelvis betong. När visionen är uppfylld
blir skillnaden än större, säger Kai Marklin, ordförande i Sveriges Stenindustriförbund.
Enligt Klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
– En fossilfri produktion är självklar för stenindustrin. Hållbarhet, återbruk och en begränsad miljöpåverkan är redan några av naturstenens främsta argument, såväl kommersiellt
som samhällsekonomiskt, säger Kai Marklin.
Samtidigt understryker han att flera initiativ måste till för att båda säkra och påskynda
omställningen, inte minst hos beställarna.
– Tydligare krav och incitament som tar större hänsyn till klimatpåverkan i till exempel
upphandlingar ökar också pressen på producenterna, säger Kai Marklin.
I Fossilfri vision 2029 föreslår Sveriges Stenindustriförbund bland annat skattelättnader vid
försäljning av återanvänd natursten, längre täkttillstånd som frigör mer kapital för miljöinvesteringar, eltariffer som premierar fossilfri el utifrån årsförbrukning samt en revidering
av Miljöbalken som man anser missgynnar cirkulära materialflöden.
– Forskningsprojekt och livscykelanalyser visar återkommande att natursten är det mest
hållbara byggmaterialet. Nu vill vi minska utsläppen från transporter ytterligare via olika
samordningssystem, kombinerat med krav på fossilfria drivmedel, säger Kai Marklin.
Borghamns stenförädling är ett stenföretag som redan lever upp till färdplanens löfte.
– Våra anläggningar drivs av förnybar och närproducerad el från ett lokalt vindkraftverk.
För uppvärmning används bergvärme, och våra lastmaskiner, truckar och företagsbilar tankas med förnybar diesel, förklarar Mats-Ola Ericsson, vd i familjeföretaget från Vadstena.
Fossilfri vision 2029:
Brytning och förädling av natursten i Sverige ska ske helt fossilfritt i Sverige 2029.
För att nå målet krävs:
– Brytningsprocess med effektivare metoder
- Effektivisering av transporter i och utanför stenbrotten
- Fossilfria drivmedel till maskiner och transporter i och utanför stenbrotten
- Effektivisering av förädlingsprocessen inom naturstensprodukten
- Energin i förädlingsprocessen hämtas från fossilfria alternativ
Från mitten av 1800-talet och fram till slutet av 1920-talet blomstrade Sveriges stenindustri. Då var yrket stenhuggare ett av de vanligaste i södra Sverige. Det var främst granit som bröts och det absoluta centret för produktionen var Bohuslän. Härifrån fraktades den uppskattade graniten ut till stora byggnadsprojekt i Sverige och Europa. Det var tack vare nya teknologier som den hårda graniten nu kunde brytas – tidigare hade främst kalksten och sandsten använts som byggnadsmaterial, vilka båda är mjukare och mindre stabila bergarter. I samband med den stora börskraschen 1929 och därpå följande finanskrisen tvingades stenindustrin avskeda många anställda. Dessutom automatiserades industrierna mer och mer och det manuella arbetet en stenhuggare utförde fick mindre och mindre efterfrågan.
Idag börjar den traditionella stenindustrin väckas till liv igen. Arbetet som stenhuggare upplever en renässans när medborgare, framför allt i industriländerna, strävar mot naturligare levnadssätt, genom kretslopp inom produktionen som ligger närmare individen och arbetssätt som låter hantverk ta den tid det kräver. Till exempel är det många som inte vill ha maskinellt tillverkade gravstenar längre, utan vänder sig till stenhuggerier för att få en individuellt gestaltad minnessten. Det här motverkar den rörelse, där sedan ett antal decennier tillbaka all granit importeras från Kina. Påhejare av den nya utvecklingen, som vill få stenindustrin på fötter igen framhåller att granit från Sverige är det miljövänliga alternativet, och dessutom med överlägsen kvalitet.