Ingen sten är den andra lik

Mysinge Stenhuggeri startades av Martin Johansson 1932 och drivs idag av hans barnbarn, bröderna Henrik och Peter Martinsson. Med fokus på hållbarhet och en allt större efterfrågan på stenplattor till privatbostäder hoppas de på att kunna föra hantverket vidare även till en fjärde generation.
– Varje sten är unik och den upplevs som exklusiv jämfört med betongen, säger Henrik Martinsson.

I den lilla byn Mysinge i utkanten av det öländska alvaret ligger det familjeägda stenföretaget ”Mysinge Stenhuggeri”.

– Från början låg stenhuggeriet i samma hus som farmor och farfar bodde i och förutom ett uppehåll under krigsåren har stenproduktion pågått här sedan 1932, berättar Henrik Martinsson.

Idag bryts i stort sett all öländsk kalksten på nordvästra Öland och Mysinge stenhuggeri har sitt stenbrott i Alböke.

– Det är nog inte många som kan säga att de har kameler som betar kring sitt stenbrott men det har vi. Stenbrottet fungerar som ett vattenhål och det innebär att de har god tillgång till vatten även sommartid, säger Henrik Martinsson och syftar på Ormöga kamelranch vars betesmarker omger brottet.

Processen från block till stenplatta

Blocken transporteras sedan till huggeriet i Mysinge där de sågas upp i skivor. Därefter slipas de och delas upp i plattor i önskade storlekar. Innan de förpackas och skickas ut till kunden.

– Av det vi bryter loss är det mindre än 10% som blir färdiga golvplattor. Av de block vi transporterar hit försvinner 50% i klingan och slipmaskinen, säger Henrik.

Trots det går ingen sten till spillo. Restprodukterna mals ner och används som fyllnadsmassor och grus, slipdammet separeras från vattnet i ett cirkulärt system och användes därefter som ett tätningsmedel i dammar.

– Förr samlades slammet bara på hög, men torkan har gjort att allt fler lantbrukare på Öland vill bygga dammar och då är vårt slam perfekt att lägga i botten för att täta dammen, säger Henrik Martinsson.

Företaget ser att stenen har stor potential som ett hållbart material och produktionen ger upphov till relativt små utsläpp om man jämför med cementindustrin. För att minska företagets energibehov ytterligare har de satt upp solceller på taket och är noggranna med att stänga av maskiner som inte används.

Fyra olika sorters ”Alböke”
Stenen som går till produktionen av plattorna bryts på 2-5m djup och delas förenklat in i

fyra olika sorter: Grå Alböke, Gråbrun Alböke, Flammig Alböke och Röd Alböke.

Precis som klädmodet skiftar är olika stenar mer eller mindre populära i olika tider.

– Vi har alltid för lite av någon stensort och för mycket av någon annan. Just nu är de gråa tonerna mer populära, förr var det de röda. Men jag tror att de flammiga har stor potential i framtiden, de plattorna kräver lite mod men är ofta väldigt vackra.

Samtidigt betonar han att en av stenens främsta kvalitéer som byggmaterial är att den är tidlös.

– Det har aldrig någonsin varit omodernt med sten.

Däremot minskade efterfrågan drastiskt när betongplattorna blev billigare än stenen att producera.
– Men nu vänder det åt andra hållet eftersom betongen blivit alldeles för billig, stenen ses då som det exklusivare och hållbarare valet, säger Henrik Martinsson

Gammal sjöbotten

Den öländska kalkstenen består av material från en gammal sjöbotten där 1-2 mm sten byggts upp under en tusenårsperiod. Det medför stora variationer i stenen och en skiva kan se helt olika ut på framsidan och baksidan eftersom de formats under olika förhållanden.

– Det finns även en mängd olika fossiler i stenen, den äldsta vi hittat är 500 miljoner år gammal.

Perspektivet och stenens uråldriga historia är svindlande, inte minst då man sätter den i relation till att dinosaurierna dog ut för 66 miljoner år sedan och att de första spåren av homosapiens bara är 2,8 miljoner år gamla.

– Även detta skulle jag därmed vilja hävda gör stenen väldigt unik och exklusiv jämfört med betongen, säger Henrik Martinsson.

Stenen tar plats i de privata rummen

Dess slitstarka karaktär och hållfasthet har gjort att stengolven ofta varit ett självklart val i offentliga miljöer där många ska vistas.

– I dessa miljöer är det även ett ekonomiskt försvarbart val och dessutom oerhört lättstädat, säger Henrik Martinsson.

Tidigare var det enligt honom däremot relativt ovanligt med ett kalkstensgolv i privatbostäder. Orsaken var främst att de lätt upplevs som kalla. Men då nybyggda hus nu värms upp med golvvärme är stengolven lika varma som andra golv.

– Det har gjort att det blivit allt vanligare med stengolv även i privata miljöer.

För det tränade ögat är ingen sten den andra lik och en stor del av alla stenplattor som producerats på stenhuggeriet under de senaste åren har passerat genom Henrik Martinssons händer. Han berättar att han därmed alltid känner en viss stolthet när han får syn på ett kalkstensgolv från Öland.

– Man börjar givetvis fundera på om det är vår sten och om man kan komma ihåg när det gjordes och vem plattorna i sådant fall såldes till, säger han.

Henriks bästa tips till dig som kund
Att köpa ett stengolv är enligt Henrik Martinsson lite speciellt eftersom det är så långlivat.

– När vi möter kunder brukar jag alltid uppmana dem att ta det lugnt och tänka noga efter innan de väljer sitt golv. För om man köper ett kalkstensgolv till en privatbostad är dess livslängd sannolikt längre än din, säger han.

Henrik brukar även tipsa kunderna om att det är klokt att måla väggarna efter att de lagt in stenen.

– Vissa tror att det är som att köpa målarfärg. Men det man köper är en stensort och den kan variera väldigt mycket i utseende, beroende på bearbetning och naturliga skiftningar. Det gör att du aldrig kan veta exakt hur kalkstenen kommer att se ut, samtidigt som det innebär att varje golv blir helt unikt.