Meny

Både skönhet och nytta - kalksten håller i längden

Thorsbergs stenhuggeri har funnits på samma plats i över hundra år. Det är en mycket kort tid, sett till stenhanteringens anor på västgötaberget Kinnekulle. Vi fick en rundvandring i verkstaden och samtalade om brytning och sågning, hyvling och slipning.

Thorsbergs stenhuggeri har funnits på samma plats i över hundra år. Det är en mycket kort tid, sett till stenhanteringens anor på västgötaberget Kinnekulle. Vi fick en rundvandring i verkstaden och samtalade om brytning och sågning, hyvling och slipning.

Kinnekulle ligger i en bygd med lång historia. Många av berättelserna, handlar om sten. Sten är också hela tiden närvarande för den som reser runt på berget. Här finns kyrkor i sandsten och kalksten, milstenar längs vägarna, ladugårdar och murar i sten, putsade bondgårdar och herresäten. Här och var ute i markerna anas rester av gamla brott. Många av dem är små och oansenliga, med Cementas gamla kalkstensbrott som ett dramatiskt undantag, ett ingrepp i landskapet som numera är ett besöksmål. 

Det finns femton platåberg i Västergötland. De har alla samma uppbyggnad, men Kinnekulle kan skryta med den mest kompletta lagerföljden. Mäktigast av alla är kalkstenslagret med sina 50 meter. 

Stenhantering förr och nu
Redan under tidig medeltid bröts och bearbetades sandsten och kalksten för byggnadsändamål. Stenhantering var en bisyssla för bönderna under långa tider, ända fram till senare halvan av 1800-talet då verksamheten bolagiserades och industrialiserades. Bönderna blev stenarbetare, stenhuggare och kalkbrännare, anställda av de stora gårdarna som ägde markerna där materialet fanns att tillgå. 

Men det fanns också flera mindre stenhuggerier. Ett av dem startade vid slutet av 1800-talet av Per Malkolm Thor. Till en början var verksamheten liten, och tillverkningen utgjordes framför allt av byggnadssten och gravvårdar. Från mitten av 1920-talet skalade man upp, och sedan dess har samma familj drivit och utvecklat företaget. Idag är Thorsbergs Kinnekulles enda verksamma stenhuggeri. Fjärde och femte generationen av familjen Thor är involverade i alla delar av produktionen – någon i brottet, vissa i verkstaden, och andra på kontoret. 
Varför välja kalksten?
Vi träffar vd Gustav Thor i verkstaden. Han berättar att tillverkningen av golv, trappor, köksbänkar och annat som kunderna efterfrågar, är en lång och bitvis tung process. Leveranstiden är lång och priset relativt högt. Trots detta väljer många kalksten. Varför? 
-    Den färdiga produkten håller bra och åldras vackert, säger Gustav Thor. För många av våra kunder är just hållbarhet viktigt på flera sätt. Genom att köpa svenskt blir det kortare transporter. Att bryta kalksten har också betydligt mindre miljöpåverkan än att tillverka motsvarande produkter i betong. Sen har det nog också betydelse att vi är ett stabilt familjeföretag som har drivits i över hundra år. Det ger en trygghet för kunden. 
Ur ett livscykelperspektiv är det alltså klokt att välja svensk kalksten, som har en mycket lång hållbarhet. Det finns kalkstensgolv som har legat på samma plats i flera hundra år. 

 

Många moment fram till färdig produkt
Arbetet startar i brottet, strax söder om stenhuggeriet. Kalkstenen sprängs inte loss ur berget, utan stenblocken sågas ut med hjälp av linsågar, alltså vajrar med industridiamant. Stenen transporteras till verkstaden och in i ramsågen. Det tar en halv dag att ställa in sågen till de tjocklekar som önskas, ett moment som görs ungefär varannan vecka. Sedan sågas stenen med en hastighet om 18 cm per timme.  

Från ramsågen går stenen vidare till hyvlar och slipmaskiner för att få rätt yta för sitt tänkta ändamål. Den färdigbearbetade stenen kapas slutligen till exempelvis golvplattor eller fönsterbänkar. Kundernas önskemål styr och en lång rad produkter tillverkas – terrasser, murar och trappor till trädgårdar och utemiljöer, golv, fönsterbänkar, väggbeklädnader och bänkskivor till bostadshus och offentliga byggnader. 

Det är 16 personer som arbetar i företaget. Många har arbetat här länge, och det är ingen tvekan om att yrkesstoltheten är hög – alla vill gärna visa och berätta om de olika momenten i tillverkningen. Vid håltagningen stannar vi en lång stund, och får se hur en köksritning matas in i den dator som styr hålens placering, storlek och bearbetning. 

Rödrosig och blommig sten
På Kinnekulle är kalkstenen grå eller röd. Den grå är bara 8 meter av de totalt 50. Thorsbergs stenhuggeri bryter ungefär 5 meter av kalkstenslagret, av dem är 1,5 m grå. 
-    Det måste ha hänt något i världen när den grå stenen bildades, säger Gustav. Någon stor förändring i klimatet som gjorde att stenen ändrade färg. 
Men eftersom stenen är upp till 500 miljoner år gammal, går det inte att veta. 

En van stenhuggare vet vilken sten som passar till ett golv, en fönsterbänk, trappa eller köksbänk. Genom att titta på snittet genom stenen, går det att lokalisera sprickor och utfällningar, och på så sätt bedöma vad som kan användas och vad som måste kasseras. En stor del av det som bryts loss ur berget håller inte måttet för att omvandlas till byggnadsdetaljer, och går då till kross, som bland annat är populärt som ett alternativ till gårdsgrus. 

Kalkstenens olika lager har gamla, lokala namn som fortfarande används. Ibland ger de en indikation på egenskaper och användningsområde. Längst ned finns den röda ”arkeologen”, med mycket fossil i. Det lager som kallas ”hall” syftar på ordet ”likhall”, för att det förr i tiden användes till gravstenar. Idag fungerar det till många olika sorters produkter. ”Kart” betyder att det här stenmaterialet aldrig blev moget, alltså att det sällan gick att använda. Nu för tiden går det dock bra, framför allt till fönsterbänkar. Andra beteckningar säger något om hur stenen ser ut, såsom den melerade ”rödrosig” och den ”blommiga” grå med mjukt vegetativa mönster.

Det är lätt att känna en ödmjukhet inför stenen, ett material som har vuxit till sig med 1 cm på 10 000 år. De unika skiftningarna är en del av upplevelsen – allt som tillverkas får sitt eget utseende. På så sätt är det ett levande material, där historiens gång kan anas i struktur och ådring, fossiler och färgskiftningar. 

Det unika finns redan från början i själva stenmaterialet, men även bearbetningen är en stor del av upplevelsen. Kunden kan välja exempelvis en hyvlad, slipad eller lågerhuggen produkt. Till köksbänkar passar en finslipad yta bäst. Golv kan vara slipade, hyvlade eller rustika, medan fönsterbänkar oftast är polerade, finslipade eller hyvlade.
-    Precis som med allt annat, går det trender i vilken sten som efterfrågas, säger Gustav. Det gäller framför allt färgen. Under 1980-talet var det rött som gällde, men nu har det varit en längre period där kunderna önskar grå sten, framför allt i slipad bearbetning. Jag tycker mig se en ökad efterfrågan på sten i varmare toner – så jag tror att röd sten eller sten med röda inslag kommer att bli mer populärt framöver. 

Historia och framtid
Jag frågar Gustav om vad han tror om framtiden för svensk sten. 
-    Jag både hoppas och tror att efterfrågan på svensk sten fortsätter att vara hög, säger han. Vår utmaning ligger framför allt i att vi ska kunna tillgodose det behovet, eftersom vi bara får lov att bryta en viss mängd sten per år. 

Kalksten är släkt med marmor, och därmed en mjuk bergart, som går att forma. Ett exempel på detta får vi när vi går in i ett av verkstadens inre rum. På golvet ligger en uppseendeväckande konstruktion med svängda former, utlagd som ett pussel i olika delar. Gustav berättar att det är en del av ett gotiskt fönster, nytillverkat till Mariestads domkyrka. Elva sådana här fönster ska tillverkas. På så sätt sluts cirkeln, eftersom hela domkyrkan en gång i tiden byggdes i just kalksten från Kinnekulle. 

Faktaruta

På Kinnekulle används ramsan USA kl. 3 för att lära sig lagerföljden. Det står för Urberg, Sandsten, Alunskiffer, Kalksten, Lerskiffer och Trapp (diabas). Sandsten, alunskiffer och kalksten har brutits för olika ändamål. Under 1800-talet och första halvan av 1900-talet var kalkbränning en viktig näringsgren. Av den oljehaltiga alunskiffern byggdes ugnar vari kalkstenen brändes till murkalk och jordbrukskalk. Sandsten användes till byggnadssten och skulpturala detaljer ända sedan 1100-talet. Bearbetningen upphörde efter att de hälsofarliga effekterna för stenhuggarna hade upptäckts. Kalksten är det enda stenmaterial som fortfarande bryts på Kinnekulle, av Thorsbergs stenhuggeri. 

2023-05-15 04:25:28